du svek mig då jag var som svagast
dagar, veckor, månader och år har gått sen den sommaren
och jag sitter här ensam och stirrar ut i tomma rum
för du har gått vidare
jag gråter över min själ om jag gav till dig
du sa att du alltid skulle finnas där
du lovade att aldrig såra mig
jag var så svag då
jag gråter av minnena
du utnyttjade mig
jag trodde inte du var så
jag trodde att jag kunde lita på dig
du höll om mig så hårt, höll mig trygg, höll mig varm
men du visste hela tiden
Du visste
................................................................................................................................................................
Vännerna, de känner inte till allt.
Kärleken, det funkar inte om man inte vågar älska. Som jag.
För svek har alltid varit enda innebörden när jag släppt någon in.
delar med mig lite...
xx
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar